Monday, September 25, 2006

Intryck från en fotbollshelg

Har jobbat med annat och sedan haft lite semester och skit, så det har inte blivit så mycket bloggande på sistone. Men det ska förhoppningsvis bli ändring på det nu.
Hade en fin fotbollshelg med två matcher i lördags (eller två och en halv eftersom jag satt på O'Learys och kunde parallellkolla Fulham-Chelsea och Villa-Charlton) och två i söndags (damlandslagets avancemang till VM mot Tjeckien och stormatchen Valencia-Barca). De bestående intrycken var dessa:
--Fulham spelade bitvis charmant försvarspel i hela första halvlek mot Chelsea, men orkade inte hålla emot i andra. Det är jobbigt att jaga boll.
--Frank Lampard var tvärtemot vad andra fotbollstyckare skrivit inte alls planens gigant - han var totalt osynlig fram till (och mellan) sina två mål. Faktum är att jag börjar tappa tron på Frank the Tank lite. Han var blek i VM och har inte övertygat i upptakten på Premier League-säsongen heller. Frågan är om Mourinho vågar bänka honom?
--Skulle Hanna Ljungberg, med sin osvikliga näsa för mål, fått alla svenska målchanser i matchen mot Tjeckien hade det slutat 7- eller 8-0. I stället blev andra halvlek en enda lång plågsam uppvisning av okyla.
--Som försvarsfantast var det stundtals en direkt erotisk syn att se Valencia spela fotboll i första halvlek. Backlinjen var rak och precis som ett stilettsnitt, innermittfältet fångade upp Deco och den ganska misslyckade Xavi och Joaquin och en direkt lysande Vicente hjälpte ytterbackarna i defensiven, samtidigt som de då och då också kunde trycka framåt.
Sen gick det som det brukar. Barca bytte in Iniesta - att den mannen inte kan välja och vraka bland erbjudanden från andra storklubbar med startelvegarantier är ett myterium - tog ut den tröge Edmilson och sedan satte karusellen igång. Kvitteringen kom snabbt och sedan var det spel mot ett mål.
--Det är inte fysiskt möjligt att vara mer osynlig än vad Michael Carrick var i United-tröjan i lördags och ändå kunna uppfattas med blotta ögat.
--Fast roligast under helgen var ändå att se Reading. Inget glädjer ett fotbollshjärta (inte ett mitt i alla fall) mer än när lillebror kan stå emot storebror. Reading spelade skitsmart, United huvudlöst och utan någon som helst fart, förutom Christiano Ronaldo.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home