Sportjournalistik

Ibland märks det så jämrans tydligt att sportjournalistiken behöver uppdatera sig, hitta nya ord för gamla företeelser. Vissa uttryck hänger liksom med från en tid då tidningarna när de listade årets svenska mästare i fotboll alltid lade till en rad om vad spelarna hade för civilt yrke: Tord Holmgren, 32 år, snickare. Typ.
Jag ska inte påstå att jag har någon särskilt bra insyn i Djurgårdens organisation eller vad som står i Thiago Quirinhos kontrakt. Men jag kan aldrig tänka mig att 14-miljonersmannen jobbar halvtid eller deltid vid sidan av fotbollen. Ändå beskriver fotbollskanalen.se (och säkert flera andra) uppgifterna om hans potentiella flytt till St Etienne som ett "proffsrykte". Vilket givetvis kan tolkas på olika sätt, men i mina öron låter det ålderdomligt, som om det skulle innebära någon ny form av anställning när det, löneskillnader aside, i grund och botten handlar om exakt lika eller i alla fall liknande villkor, nämligen att få betalt på heltid för att spela fotboll. Det märks kanske inte alltid på spelkvalitén, men spelarna i Allsvenskan är liksom i de allra flesta fall redan proffs.

En relativistisk svenska-anfallare-i-premier-league-snabbis bara

Om Rade Prica går till Sunderland och Lasse "Liten" Nilsson är aktuell för West Ham, borde inte det innebära att Markus Berg i vilken sekund som helst skriver på för Liverpool (kanske inte så troligt med tanke på det ekonomiska läget just nu) eller Chelsea, att Elmander hamnar i Arsenal och att Ibra spelar i United i inom kort? Rent logiskt alltså?