3 x 1-2, kqan det hända igen?

Vet inte om det beror på att jag befinner mig hyfsat nära Italien (Aten för att vara mer exakt), att jag inte ätit någon lunch eller att jag idag fick se Paraguays trupp, men jag börjar känna mig orolig inför VM. Inte på det där sunda sättet, med lite lagom magpirr, utan på allvar. VM-90-sättet. Tänk på det - förutsättningarna är ungefär desamma. Ett blåbärsgäng vi bara ska slå (då Costa Rica, nu Trinidad & Tobago), ett storlag (då Brasilien, nu England) och ett mellanklasslag vi lätt underskattar (då Skottland, nu Paraguay).
Skillnaderna som jag ser det är främst tre:
1) England är inte Brasilien. De är bra, men inte omänskliga. Vi vet var vi har dem, vi har en grym statistik mot dem och i bästa fall kan det räcka med oavgjort.
2) Vi har bättre anfallsspel (och målvakt) än 1990. Inget lag går säkert mot Henke och Zlatan.
3) Spelordningen. Då hade vi det svåraste laget först och var "nöjda" med en hedersam förlust, vilket gjorde att spelarna gick fel in i fortsättningen av turneringen. Nu stegras svårighetsgraden i motståndet.
Å andra sidan kan det var besvärligt med den "lättaste" matchen först också. Vinner vi stort kan det smyga sig in övermod i truppen. Det är inte heller bra.
Och skulle - hemska tanke - T&T skrälla. Ja, då är det upplagt för VM-90-scenariot igen.