Det här med 3-5-2

Vet inte om det var stress eller upphetsning inför Lars Lagerbäck sifferrevolution, men jag har varit inne ett par dagar på sjukhus för något som kan ha varit en inflammerad blindtarm, men troligtvis inte (läkarna visste inte riktigt). Så jag har inte kunnat kommentera Sverige-Frankrike än. Och det stora 3-5-2-experimentet.
Det positiva först. För det roliga var ju att det fanns en hel del. Alla har redan skrivit en massa om Kim Källströms första halvlek så jag ska inte göra det. Så mycket. Jag nöjer mig med att säga att det var en perfekt roll för Mango: han kan komma rättvänd, han kan slå Steven Gerrardska crossbollar (den till Chippen var fotbollsporr) och - tappar han boll finns det till skillnad från tidigare två mittfältare bakom som kan täcka upp. Skulle också vara spännande att se spelare som Petter Andersson eller Ola Toivonen i samma position. Även om det lär vänta till januariturnén. Fast jag hoppas båda två är upptagna av seriespel i stora ligor då.
I övrigt hittade Rosenberg/Larsson varandra fint, även om Rosenberg självklart skulle gjort ett mål eller två. Vidare tyckte jag, till skillnad från de flesta andra jag har läst, att Micke Nlsson gjorde en strålande match i en ytterback/yttermittfältarroll som känns skräddarsydd för honom - Malouda och Evra hölls i schack, samtidigt som Nilsson hade vårdade uppspel och ett flertal väldigt smarta offensiva instick i ytan mellan Frankrikes mitt- och ytterback.
Men - här kommer det - man kan fan inte spela 3-5-2 när man inte har mer än 1, 5-2 mittbackar av duglig kvalitet. Mellberg håller, men både Petter Hansson (bra spelförståelse, visst, men ack så långsam) och Majstorovic (hård och tuff, visst, men halvdan placeringsförmåga). Det var för all del bara första försöket och får de chansen att spela ihop sig kan det kanske bli något, men jag tvivlar. Dessutom är alternativen här om inte få (jag vill ju gärna tro på spelare som Bjärsmyr, Andreas G och den mäktige Peter Larsson, kanske också Jon Jönsson och, varför inte, Kalle Svensson) så i alla fall tämligen oprövade.
Ett annat problem är att risken är övertygande att det blir 5-3-2 i stället och att yttrarna inte förmår fylla på. Med Ljungberg och Alexandersson borta har vi helt plötsligt ett underskott på yttermittfältare och ett överskott på ytterbackar (Nilsson vet man var man har, Stoor börjar på något konstigt sätt redan kännas etablerad, Wendt gjorde ett helt okej inhopp och Edman är på väg tillbaka, Dorsin, Adam Johansson och Safari väntar ute i kulisserna). Klarar de befintliga ytterbackarna av att göra det offensiva jobbet, att vara yttermittfältare också? Och om tanken är att det blir ytterbackar snarare än rena yttermittfältare - vad ska man göra med spelare som Seb Larsson och Chippen?
En sista fråga är ju också var man får in Elmander i den här ekvationen? Efter den debuten han gjorde mot Bolton vore det direkt slöseri att hålla honom på bänken.

Noterat från premier(league)helgen

--Man ska akta sig väldigt noga för att göra misstag i William Gallas närhet. Den utskällning Djourou fick efter att ha upphävt en offside och givit WBA:s Miller (var det väl?) ett friläge var inte nådig.
--Just Miller var för övrigt en av helgens positiva överraskningar - stor och mycket kraftfull, men också förvånansvärt snabb och smidig. Kan bli det här årets Kenwyne Jones. Och om WBA kan upprepa spelet mot Gunners är det inte helt säkert att PL-sejouren blir ettårig.
--Av de fyra stora fick vi se två lag spom gjorde sitt jobb, men inte så mycket mer (Liverpool och Arsenal), ett som underpresterade (Man U) och ett som, well, utklassade ett av ligans bästa lag bakom de fyra stora (Chelsea). Scolari ställde upp med ett femmannamittfält egentligen utan yttermittfältare, lät Ashley Cole springa ett maratonlopp utmed vänsterkanten och verkade till och med ha fått fart på Nicholas Anelka. Hur långt det än är kvar av ligan så är det - just här och nu - fet fördel för Romans miljardbygge.
--David James cornrows har blivit ytterligare en aning längre och därmed också hårdare. Ligans bästa frisyr. Kanske inte mycket att hurra för när man torskat med 4-0 och fått en rejäl fotbollslektion av Chelsea, men ändå.
--Johan Elmander! Johan Elmander! Johan Elmander!

Premier League

Jodå, börjar i helgen. Är väl på sin plats att tippa. Jag börjar bakifrån, för att hålla spänningen vid liv. Eller nåt.
20. Hull
Boro-inköpet George Boateng är väldigt smart: en hårdför och spelskicklig pådrivare som kan bära laget. En liten bit. I övrigt har de stora inköpen lyst med sin frånvaro och tigrarna, som oväntat kvalade upp via play off-spel, ser väldigt tandlösa ut. Även om det är lite kul att få återse evighetsmaskiner som Dean Windass och (!) Nick Barmby.
19. Stoke
Trevligt gammalt klassiskt lag som antagligen inte kommer ha en chans i de här sammanhangen. Att en gammal flåbuse som Leeds-bekantingen Sominic Matteo fortfarande tar en plats i truppen är inget styrkebesked direkt.
18 West Bromwich
Bäst förutsättningar på alla sätt och vis av nykomlingarna. En hel del bekanta namn i truppen, påfallande många är dock av typen som misslyckats i andra PL-klubbar tidigare och med tanke på att de klubbar som var närmast att åka ur i våras har stärkt sina trupper så ser det ändå ut att kunna bli respass direkt för WBA. Som det brukar.
17. Wigan
Jag ljög alldeles nyss. Alla fjolårets bottenlag har inte förstärkt. Wigan är undantaget. Samtidigt kanske det inte behövs? Fjolårets succéduo Palacios och Valencia lär bara bli mer varma i kläderna under andra säsongen. Framåt ser det väl skakigt ut, särskilt med nyttige Emile "Nalle Puh" Heskey borta för skada en bit in på hösten, men mittfältet är tillräckligt kreativt för att Wigan ska kunna klara sig kvar. Men de kommer vara med i bottenstriden till det bittra slutet.
16. Fulham
Lyckades hänga kvar med ett nödrop än en gång i våras och även om laget har förstärkts offensivt, finns det fortfarande frågetecken defensivt (även om Fredrik Stoor tveklöst blir en förstärkning) och kring målvakterna. Om Jimmy Bullard äntligen får vara frisk en hel säsong blir han en nyckelspelare på mittfältet.
15. Manchester City
Överpresterade enormt förra säsongen. Finns en bra stomme med Micah Richards, den i och för sig vansinnigt ojämne och lynnige Petrov, Ireland och Michael Johnson. Men City är känsliga för skador i centrallinjen och saknar en riktig målskytt. Brassen Jo? Nja, kanske. Turbulensen kring klubben lär inte hjälpa heller direkt.
14. Middlesbrough
Strävsamt kämpande Boro lär hålla sig precis ovanför bottenstriden den här säsongen också. Den stabiliteten finns. Har ett överflöd av underpresterande anfallare, men förhoppningsvis kommer Afonso Alves igång redan från början.
13. Bolton
Inte världens mest spektakulära lag, men har gjort två bra värvningar i Muamba och Elmander och kommer fortsätta att driva finspelande lag till vansinne med sitt tajta destruktiva försvarsspel, tunga huvudspel vid offensiva fasta situationer och effektiva kontringar där Elmander kommer springa sönder en och annan backlinje.
12. Sunderland
Efter Aston Villa den klubb som värvat smartast utifrån förutsättningarna. Den rutinerade Tottenhamtrion Chimbonda, Tainio och Malbranque, samt El Hadji Diouf, stärker ett redan alltmer spännande lag. Flera unga profiler (Liddle till exempel). Fick dessutom behålla spektakulära Kenwyne Jones på topp, vilket var väldigt viktigt. Intressant också att se hur Roy Keane handskas med bråkstakar som Diouf och Chimbonda. Jag gissar på hårda nypor.
11. Blackburn
Släppte en av ligans tre bästa målvakter i Brad Friedel. Tog Paul Robinson från Tottenham i stället. Inget bra byte, även om Robinson förhoppningsvis kan få en nytändning. Har också tappat viktige yttern Bentley. Försvinner också Roque Santa Cruz (vilket det ryktas om) innan transferfönstret ständer har Rovers rejäl uppförsbacke. Inte de bästa förutsättningar för en på den här nivån oprövad manager (Paul Ince). Samtidigt finns ett i grunden tillräckligt starkt och välbalanserat spelarmaterial för att Blackburn ska kunna undvika bottenstrid.
10. West Ham
Förhoppningsvis lägger sig äntligen lugnet över Hammers. Svårt skadedrabbat förra säsongen, men spelade åtminstone bitvis ganska attraktiv fotboll. Med alla spelare tillbaka bör de kunna lyfta sig. Har ett starkt mittlås i Ferdinand/Upson, men skulle behöva mer tyngd centralt på mittfältet. Dean Ashton på topp är underskattad och med rätt uppbackning kan han och West Ham producera mer framåt än i fjol.
9. Newcastle
Har en underskattad keeper i Shay Given och en stark trupp från och med mittfältet, med N'Zogbia, Owen, Viduka, Martins, Butt, Milner och så vidare. Får de dessutom igång Damien Duff igen kan det bli riktigt kul för the magpies. Samtidigt ser försvaret som alltid betydligt svagare ut. Hittar de bara en försvarsgeneral kan Newcastle kanske lyfta sig ytterligare något steg.
8. Everton
David Moyes boys gjorde en fantastisk säsong senast, vilket ledde till Europaspel. Det kan öka trycket och slitaget på den egentligen ganska tunna truppen (ett av skälen till framgångarna 07/08 var tveklöst att Everton slapp svåra skador på nyckelspelare som Lescott, Yobo, Yakubu, och Arteta). Klarar de sig undan det kan Everton antagligen titta uppåt i tabellen. Moyes stabila, taktiskt perfekt genomförda grundspel sitter som berget och började under fjolåret också blandas upp med mer kreativitetpå mittfältet.
7. Aston Villa
Smartast av alla klubbar på transfermarknaden. Har förstärkt och ersatt exakt där de skulle behöva, samtidigt som stommen behållits från i våras. Speediga och giftiga ynglingar som Ashley Young och Agbonlahor får understöd av Steve Sidwell och förlusten av Mellberg och Bouma balanseras upp med bland annat Brad Friedel. Villa ser riktigt farliga ut och kan med rätt inledning kanske till och med utmana om en Champion's League-platserna.
6. Portsmouth
Fortsätter att värva resterna från de fyra stora (Crouch den här gången efter Campbell, Lauren, Kanu, Diarra, Glen Johnson och så vidare) och får dem att visa att de inte alls är over the hill. Försvaret är ramstarkt med Distin och Campbell som perfekt kompletterar varandra, mittfältet hör till ligans bästa och längst fram ser kombiantionen av Crouch och en pånyyttfödd Defoe minst sagt spännande ut. kan bli Pompeys år i år.
5. Liverpool
Står väl rustade på backsidan - har något lag i ligan fyra så starka innerbackar som Skrtel, Agger, Hyypiä och Carragher? Mittfältet centralt ser bra ut med Mascherano och Gerrard och bra backuper i form av Alonso, Leiva och Plessis. Anfallet med Torres och rivige, stenhårt arbetande Robbie Keane kan bli en succé. Ändå tror jag att mitt pool kommer bli för beroende av Gerrard/Torres, att Rafa Benitez rotationssystem kommer leda till lite för många onödiga oavgjorda matcher och att kanterna, framför allt den högra, kommer att vara ett sorgebarn i år igen.
4. Arsenal
Har i vanlig ordning legat ganska lågt med värvningarna. Kanske lite väl lågt? Hleb har man ersatt bra - Nasri eller nya stjärnskottet Wilshire (eller det gamla stjärnskottet Walcott) kan göra det jobbet. Men luckan Flamini lämnat efter sig har jag svårt att se att Wenger ska kunna fylla med det befintliga spelarmaterialet. Fabregas kommer få ta ett väldigt stort ansvar. Tar han det och får hjälp av vem nu som kommer ta platsen bredvid honom kommer Arsenal som vanligt vara med högt uppe. Det gäller också att åtminstone en av Gallas och Toure är skadefria. Bakom dem ser det skrämmande tomt ut.
3. Tottenham
Började komma igång ordentligt under våren och mastermind Juande Ramos börjar sätta sin prägel på det eviga förlorarlaget. Bra värvningar i Gomes, Modric och Bentley, är redan väldigt starka centralt och även om man har förlorat sina två ordinarie anfallare från förra säsongen under sommaren verkar ju Darren Bent ha kommit igång igen. Jag tror Ramos är ett anfallsinköp från succé.
2. Chelsea
Scolari har fått sommaren på sig att bygga ett nytt Chelsea med Deco och Bosingwa som nytillskott. Jag tror det är för lite. Spelarmaterialet är otäckt bra, även om min älskade Makelele till slut försvunnit. Scolari kommer kunna gå runt på en trupp som till skillnad från Rafa Benitez är jämnbra på alla platser. Med Essien tillbaka på sin rätta plats - och inte som hjälpgumma i försvaret - lär mittfältet vara ligans främsta. Men det gäller att en del spelare - Drogba, Anelka, Lampard, kanske framför allt Cech - hittar tillbaka till gammal god form.
1. Manchester United
En av ligans tre bästa målvakter. Ytterbackar som är lika bra åt båda håll. Ligans överlägset bästa mittbackar. Ett mittfält där Giggs och Scholes kanske kommer gå tillbaka något, men där Hargreaves, Nani, Fletcher, Anderson och Carrick bara lär gå framåt i utvecklingen. Och så längst fram Ronaldo, Rooney och Tevez. Och just ja, de har just köpt in Berbatov också. Jo tjenare. Fergusons största utmaning lär väl bli att hålla bänkspelarna glada och nöjda. Värre problem kan man ha.